Spanska språket

Jag läste spanska första gången i Quito, Ecuador 1990. Därefter blev det kvällskurser i Sverige och under Sidas biståndsarbetartutbildning på Sandö utanför Kramfors lästa jag 6 veckors intensivkurs på den mest avancerade nivån, 1996.

Gringo

I Sydamerika kallas alla västerlänningar för gringos eller gringas om det är fråga om kvinnliga turister. Ordet var från början ett skällsord och är fortfarande i några länder nedsättande om amerikaner eller västerlänningar. En möjlig uppkomst av ordet sägs vara när USA hade grönklädda soldater i Centralamerika och folket skrek ”green-go” eller ”green-go-home”, vilket till slut blev grin-go.

Roliga felsägningar

Många roliga felsägningar har jag sagt och hört under åren. Här kommer några:

Heta hembiträden

Empanadas är varma piroger fyllda med grönsaker, kött, kyckling eller ost. Det är en vanlig smårätt i hela Latinamerika. Men det gäller att hålla tungan rätt i munnen!

En svensk som läste spanska i Arequipa där jag bodde, förväxlade två ord, vilket är lätt hänt när alla ord är nya. Han misstog sig på empanadas (piroger) och emleadas (hembiträden) och försökte köpa hem
”fem hembiträden – heta tack”… till sin familj.

Prästen har gjort mig gravid…

Ännu värre var det för en ung amerikanska som skulle arbeta i en frikyrka i norra Peru. Hennes spanskakunskaper var mycket begränsade. Innan hon skulle läsa spanska ett halvår, besökte hon församlingen. På ett möte bad prästen henne ställa sig upp och säga något till församlingen. Hon blev röd i ansiktet och nervös. Hon tänkte på engelska och försökte med ”spanglish” säga att hon blev generad, embarrassed. Hon klämmer i med ordet embarazada, det hon inte visste var att embarazada på spanska betyder gravid. Så det hon säger till församlingen som hon sedan skulle arbeta i, var ”Prästen har gjort mig gravid”.

Spanska variationer

Det går att göra sig förstådd i hela Latinamerika, varhelst man lärt sig sin spanska, i Spanien, Centralamerika eller Sydamerika. Men man får se upp, vissa ord används helt annorlunda i de olika länderna. Ord som är vanliga kan i ett land betyda något helt annat om du åker över gränsen.

Slutbetala

I Peru används cancelar för att betala, slutbetala, vilket fick mycket tråkiga konsekvenser för den familjefar som tänkte sig slutbetala julresan till Peru för hela familjen. Det var på den tiden man gick till resebyrån och beställde/betalade sina resor. Resebyrån var inriktad på resor till Latinamerika och den spansktalande personalen kunde inte tolka det på något annat sätt än att hela familjen ville avboka, kancellera, när mannen tänkt slutbetala. Det blev inte lätt för honom att komma hem till familjen den kvällen…

Köpa mjölk till bussen

Jag hade varit mycket på Kuba innan jag flyttade till Peru. På Kuba är guagua buss och inget annat. I resten av Latinamerika betyder guagua bäbis. Ni kan gissa hur många gånger jag frågade vilken bebis jag skulle ta till olika platser min första tid i Peru. Eller när peruanen kommer till Kuba och vill köpa mjölk till bussen.

Jag är så gift

Casada betyder att jag är en gift kvinna, cansada betyder att jag är en trött kvinna. På den tiden jag var ute och dansade salsa i Uppsala, var jag alltid så rädd att säga fel, att det ofta blev fel just därför. Det var inte konstigt att mina latinamerikanska vänner sa ”då får du nog skynda dig” när jag förklarat att jag måste åka hem för att jag var så väldigt gift…

Esposas på spanska betyder två saker – handbojor och hustru. Är det en slump?

Kort spansklektion

Diminutivformer, en förminskningsform:

Diminutivformer används flitigt för att göra språket ”gulligare” och mjukare.

Det alla känner till är señora/señorita, Carmen/Carmencita, café/cafecito. Eller landsplågan despacito, som kommer av despacio vilket betyder långsamt. Själv blev jag gringuita (diminutivformen av gringa) eller Cristinita eftersom de inte kunde uttala mitt namn Kerstin så sa alla Cristina eller Cristinita.

I Latinamerika gör jag mig inte ens besväret att presentera mig som Kerstin utan säger direkt att jag heter Cristina. Det kan ställa till problem när jag är ute som reseledare och busschauffören eller någon annan frågar efter Cristina och min grupp säger att det inte finns någon Cristina i gänget.

Ticos och ticas

Costaricaner kallas ticos eller ticas. Detta på grund av att de dragit diminutivformerna ett snäpp till. Chico eller chica (uttalas t∫i.ko/ t∫i.ka) betyder liten, maskulin och feminin form. Diminutivformen blir chiquito eller ett snäpp till ”chiquitito” eller chiquitita (feminina formen) som vi känner igen från ABBA-låten. I Costa Rica gjorde man om slutet till tico, så det blev chiquitico eller chiquitica, och därför kallas männen för ticos och kvinnorna för ticas.

Uttal

V och B uttalas exakt likadant, vilket gör att många har svårt för stavningen av ord med stora b (b) och lilla b (v).

Inför valkampanjen i Peru såg jag en rolig felstavning. Bredvid en plansch av presidentkandidaten Fujimore stod det på väggen ”Prohibido votar basura!” Förbjudet att välja sopor. Det skulle ha stått botar dvs kasta.

Bokstaven h uttalas inte alls. Heter du Hugo så heter du helt enkelt Ugo (u uttalas o), även om det stavas med H. Hablar (prata) blir ablar, hola (hej) uttalas ålla och timme, hora, blir åra. Min bror blev konfunderad av en skylt som satt på en av stadens parkeringar ”5 soles/hora” (soles är pengarna i Peru.)

C uttalas som s i Latinamerika, så gracias (tack) blir ”grasias”, inget t som många vill sätta in som i italienskan. I latinamerikansk spanska används inte läspljud.

Bokstaven ll uttallas lite olika beroende på vilket land man är i. Det kan uttalas som lj som till exempel i Mallorca. En argentinare skulle uttala samma namn Madjorka eller Maschorka.

Så calle (gata) blir i de flesta länder kalje, pollo (kyckling) blir poljo.

Ñ uttalas nj, som t ex niño/a (pojke/flicka) blir ninjo/ninja, baño (toalett) banjo.

I latinamerikansk spanska används inte vosotros-formen av verb utan i stället ustedes.

Usted/tu är som Ni/du på svenska. Det varierar mellan länderna hur mycket man kan dua folk, är man osäker är det alltid bättre att säga usted (Ni). I Argentina används vos i stället för tu.

I Costa Rica använder man över huvud taget inte formen tu. Där säger man Usted (Ni) till sin katt, pojkvän, mamma – du är helt enkelt usted. Lite förvirrande eftersom verbet böjs som efter tu.

Spanskan böjer verbet och plockar ofta bort pronomen, så det är verbformen som gör att jag vet vem det är som gör vad.

Det kan vara lite knepigt i början, speciellt eftersom det finns många oregelbundna verbformer så det är svårt att härleda till ursprungsverbet. Så för att veta vem det är som ska gå hem, måste man veta efter vilken person ”går” är böjt efter.

U uttalas o, så staden vid Titikakasjön, Puno uttalas Pono.

Rolling Stones blir Rolling Estons

Sydamerikaner har svårt att uttala ord som börjar på st, sl och sk. De sätter då till ett e framför. Därför heter vår huvudstad Estocolmo och inte Stockholm (och Slussen blir Eslusen). Många är guiderna i Peru som pratar om ”inka estons” (inka-stenar), de har svårt att säga stones. Jag hade en kompis på besök i Peru som senare skickade mig en skiva med the Best of the Roling Estons….

Tjockis…

Det är inte ovanligt att man kallar varandra eller beskriver andra efter utseende, som t ex ”el gordito”, den lilla tjockisen, smalisen, kinesen etc. När jag frågade om inte folk blev ledsna över att bli kallade sådana saker, tittade de undrande på mig och menade att alla ju såg att han är tjock, det är ingen hemlighet för honom heller.

När jag bodde i Peru dansade jag väldigt mycket, mest den krävande afro-peruanska dansen. När jag flyttade hem till Sverige gick jag upp några kilo till min normalvikt. När jag efter några år besökte mina vänner i Peru sa alla ”så tjock du blivit”, när jag sa att det var så tråkigt att höra förstod de inte alls varför, det måste jag ju ha sett själv att jag gått upp några kilo. Ja, så sant! Varför hymla och låtsas? Där fick jag träna på acceptans.

Läs här om den dråpliga polisjakten med boxern Casper (intern)