Reseblogg Peru

Peru är mitt andra hemland och jag älskar landet. Kontrasternas land – ett slitet uttryck, men inget land bär upp den beskrivningen bättre än just Peru. Öken, berg, regnskog, mytomspunna historiska platser. Under tre år hade jag förmånen att bo och arbeta med bistånd i Arequipa, landets näst största stad i södra Peru. De senaste tio åren har jag lett olika typer av resor i landet, och Machu Picchu, ett av världens nya underverk, har jag besökt ett 20-tal gånger men jag ledsnar aldrig! Jag har gått den kända delen av Inkaleden till Machu Picchu ett flertal gånger men som reseledare blir det oftast tåg och buss till ruinstaden. Vad är det då som gör Peru så speciellt?

Maten, naturen, människorna – var ska jag börja?

Jag börjar med människorna!

Det peruanska folket har en stor plats i mitt hjärta. Nu känner jag inte alla 34 miljoner invånare, och som överallt finns det individer av alla slag. Men förenklar jag lite och generaliserar kraftigt upplever jag peruanen som nyfiken, tålig, lättsam, varm, naturlig, äkta, vänlig och hjälpsam. Det är stor skillnad på var i landet man befinner sig, i de större städerna är livet och mentaliteten mer lik den i resten av världens storstäder. Bland ursprungsbefolkningen möter jag en försiktighet, de är mer reserverade, kanske har det att göra med den dåliga erfarenhet folket i generationer haft av utländska besökare.

En majoritet av invånarna i Peru har både europeiska och sydamerikanska rötter. En dryg fjärdedel identifierar sig som tillhörande ett ursprungsfolk, varav quechua är överlägset störst.

En majoritet av invånarna talar bara spanska (officiellt språk) men nästan 15 procent har quechua som förstaspråk. Ursprungsspråk har officiell status i områden där de dominerar.

Familjesammanhållningen i Peru

Familjesammanhållningen är väldigt stark. Många i Peru säger att man bara kan lita på sina egna familjemedlemmar, ett påstående som det ligger en del sanning i, tyvärr. Men hör man till en familj, så hjälps man åt inom familjen, man ställer upp när någon har problem och tar hand om varandra. Man delar med sig. Mycket har ändrats i Peru när folk generellt sett har fått det bättre. Barn uppslukas av dataspelsvärlden här som där. Men jag ser ändå en stor skillnad. Jag har arbetat med barn både i Sverige och i Peru.

Positiv förstärkning

I Peru tillämpar man i större utsträckning positiv förstärkning för att uppfostra barnen. Det finns ofta fler vuxna runt varje barn och de har tid att ge positiv respons när barnen är glada, harmoniska och trevliga. När de är sura och gnälliga ger man dem ingen uppmärksamhet, tills beteendet släcks ut. Naturligtvis tröstar man barn som är ledsna eller har gjort illa sig men fokus blir inte ”tyck synd om mig”. Barnen lär sig i stället snabbt att de får mer av vuxnas uppmärksamhet när de är positiva och trevliga. Vänlighet och positivitet föder vänlighet och positivitet.

Jämfört med Sverige

I Sverige gör vi tyvärr ibland tvärtom. När syskonen leker själva i vardagsrummet, passar jag som förälder på att uträtta mina egna saker, när de börjar bråka med varandra är jag där och ger min uppmärksamhet. När de protesterar, gnäller eller skriker i skolan eller på affären, får de uppmärksamhet.

Människor på landsbygden, jordbrukare, som i resten av världen, är de fattigaste. Att förse landsmännen med mat värderas lågt. Många gånger är det just ursprungsbefolkning som arbetar på landsbygden. Runt städerna växer slumområden med människor som övergett landsbygden för att försöka hitta lyckan i staden. Många i Peru kämpar för det dagliga brödet, medan vi som har allt här i Sverige brottas med de existentiella frågorna. Det är svårt att förklara för peruaner på landsbygden att många i Sverige, framförallt unga flickor och kvinnor lider av psykisk ohälsa. Rikedom handlar ju inte bara om pengar. Ensamheten är inte lika utbredd i Sydamerika, ensamhushåll är ovanliga. Barnen bor ofta hemma tills de gifter sig och skaffar egen familj och det är inte ovanligt att man bygger på en våning till om det är möjligt där sonen/dottern med familj bosätter sig.

Mitt arbete i Peru

Efter att ha gått Sida-Sandös biståndsarbetarutbildning på en termin utanför Kramfors, sökte jag och fick jobb med föreningen Svalorna, en politiskt och religiöst obunden volontärförening. Jag flyttade till Peru sommaren 1997 och blev kvar i tre år. Jag bodde i miljonstaden Arequipa i södra Peru, landets näst största stad. Där måste det vara världens bästa klimat, öken, 2 325 möh, torr, hög och klar luft, kyligt i skuggan och när solen går ner, men klarblå himmel varje dag utom i januari och februari, ungefär 26 grader på dagtid. Som en riktigt härlig sommardag helt enkelt. Arequipa är en väldigt vacker stad med tre vulkaner, två slocknade och en vilande. Staden kallas den vita staden, kanske för att vulkanen Mistis vita topp som sticker upp som en fond bakom katedralen, men mest för att många byggnader i Arequipa är byggda av den vita vulkanstenen, sillar (uttalas siljar).

Arequipa

Arequipa ligger i Anderna i södra Peru. Avståndsmässigt är det närmare till La Paz i Bolivia än det är till Lima. Det tar 16 till 18 timmar med buss till Lima.
Arequipa är en miljonstad och kallas för den vita staden eftersom de flesta hus är byggda av den vita vulkanstenen sillar som är typisk för Arequipa.

Arequipa är en mycket vacker stad omgiven av berg och öken. Genom staden flyter floden Chili. Mitt i centrum ligger ett stort torg med palmer och blommor. Vid torget ligger också den stora katedralen – mycket vackert med de snöklädda vulkanerna bakom. Vill man se mer grönska får man bege sig till utkanterna av staden där det finns lite konstbevattnade jordbruk. Framför allt är det lök som odlas här. I Peru finns alla typer av skolor, alla olika pedagogiker vi har i Sverige, finns även här – men det är privatskolor. Det har väldigt låg status att arbeta i landsortsskolor eller i slumområden med fattiga familjer som flyttat från landsbygden. Därför hamnar ofta lärare som är omotiverade och inte speciellt ambitiösa i sådana skolor.

Mitt arbete

Jag arbetade i en fattigförort till Areuqipa, på sluttningen av vulkanen Misti. De flesta familjer var inflyttade från områden runt Arequipa, till exempel Cusco eller Puno och har sökt sig till Arequipa i hopp om att finna ett arbete och skaffa sig ett bättre liv. Sällan går dessa drömmar i uppfyllelse utan i stället hamnar dessa människor i ännu värre misär, med drogproblem, alkoholproblem, barn/kvinnomisshandel och brottslighet som följd.

Landet Peru

Peru är det tredje största landet i Sydamerika, det är tre gånger större än Sverige. Det är alltså mer än fem gånger så stort som Storbritannien. Landet ligger i tropikerna. Den nordligaste punkten ligger bara några kilometer under ekvatorn. Geografiskt sett är Peru indelat i tre områden – den smala kustremsan, bergsområdet (Anderna) och regnskogen vid Amazonas.

Kustremsan består mest av öken. Atacamaöknen är en av de torraste platserna på jorden. Genom öknen går den stora vägen Panamerican Highway som börjar i Chile och fortsätter upp genom Nordamerika med avbrott för Panamakanalen.

Anderna

Anderna är den längsta bergskedjan i världen (750 mil) och den näst högsta i världen, Himalaya är den högsta. Liksom Himalaya blir den högre och högre på grund av att jordplattorna rör sig. Därav jordbävningar och vulkaner.

Anderna börjar bara några mil in från stillahavskusten. Från Arequipa som ligger på 2325 möh tar det bara 2 timmar att åka ner till havet och playan. Eftersom Humbolströmmen för med sig kallt vatten från Antarktis, är det framför allt i december till februari som folk badar.

Bara 10 mil från kusten finns det toppar på över 6000 meter. 10 mil utanför kusten finns det djuphavsgravar som är lika djupa som Anderna är högt.

Högsta bergstoppen i Peru heter Huascarán och är 6768 m. Hälften av perus befolkning bor i Anderna på 3000-4000 meters höjd.

Regnskogen – Amazonas

För att komma in i regnskogen måste man ta sig vattenvägen eller flyga, det finns inga vägar till till exempel Iquitos som ligger mitt i djungeln. Regnskogen upptar nästan hälften av landets yta men det bor få människor där. I norra Peru finns oljefyndigheter (därav de ständiga konflikterna mellan Ecuador och Peru).

Perus flora och fauna hör till de mest varierade i världen. Amazonaområdet är ett av de artrikaste områdena i världen. Av Perus 30 000 växter finns 20 000 just i detta område, många är endemiska, många växter och insekter har inte ens fått namn. Peru har 1700 olika fågelarter, näst högsta antalet i världen (bara Colombia har fler arter). Det finns 400 arter däggdjur och 500 arter av reptiler och ungefär 2000 arter av fisk har identifierats. Ett paradis med andra ord, om man gillar växter och djur.

Här finner du en karta över Peru med en del av de omnämnda platserna markerade:(Machu Picchu är den ”hoppande” pluppen)

Vill du se fler bilder i större storlek och högre uppplösning, besök Galleri Peru

Hoppas du haft lite glädje och nytta av min reseblogg Peru.

Läs gärna mitt dråpliga inlägg om Polisjakten med boxern Casper
eller läs om spanska språket, felsägningar med dråpliga konsekvenser

Läs även om Djurlivet i Peru eller om Chile och Påskön
Här kan du läsa mer om Peru på Utrikespolitiska institutets landguide – Peru (extern)

ANNONS

Nedanstående är annonser i samarbete med GetYourGuide där jag erhåller en liten provision när någon bokar en aktivitet via denna annons.